Avskyr du alger?
En av våra favoritdestinationer under sommarlovet är stranden! Vi älskar att svalka oss i havet, leka i sanden och smutta på cocktails i solstolarna. Men det finns en nackdel: ingen ser fram emot att gå i alger eller känna deras lukt.
Ändå har de alltid varit en del av det akvatiska landskapet. Alger uppstod för tre miljarder år sedan och anses till och med vara livets ursprung på jorden, med egenskaper som är fördelaktiga både för planeten och för oss.
DE STORA KATEGORIERNA AV ALGER
Alger omfattar ett stort antal vattenlevande organismer, från encelliga mikroalger till makroalger synliga för blotta ögat (som t.ex. kelp). Det finns cirka 9 000 arter av makroalger, varav 1 500 lever i europeiska hav. Det totala antalet algarter uppskattas till mellan 30 000 och flera miljoner. De kan delas in i fyra huvudkategorier:
| Typ av alg | Exempel | Färg | Habitat | Egenskaper |
| Gröna alger | Ulva (sjösallat) | Grön (klorofyll) | Kuster, sötvatten | Rika på näringsämnen, känsliga för förorening |
| Bruna alger | Kelp, fucus, sargassum | Brun (fukoxantin) | Kalla marina vatten | Stora storlekar, undervattensskogar |
| Röda alger | Nori, dulse, gracilaria | Röd (fykoerytrin) | Varma eller djupa vatten | Agar-agar, karragenan-källa |
| Mikroalger | Spirulina, chlorella | Variabel | Sött eller salt vatten | Pigment-, olje- och näringsrika |
EKOLOGISK BETYDELSE AV ALGER
Trots att de inte anses vara ”växter” kan alger fotosyntetisera och står för upp till 50 % av planetens syreproduktion – mer än de terrestra skogarna.
Deras ekologiska fördelar stannar inte vid syreproduktionen:
- Alger absorberar CO₂, kväve och fosfor: de fungerar som naturliga filter och bidrar till att minska växthuseffekten.
- Alger berikar vattenjordar med kväve och stöder ekosystem.
- Alger är grunden i den akvatiska näringskedjan och när djurplankton, fiskar, skaldjur…
- Tångskogar (bruna jättealger) erbjuder skydd, mat och lekområden för många marina arter.
- Flytande sargassum bildar rörliga ekologiska öar.
Således bidrar alger till att upprätthålla ett livskraftigt ekosystem som kan stödja livet på vår planet.
ALGER ÄR EN MÅNGSIDIG RESURS
Mänskligheten upptäckte snabbt fördelarna med alger, särskilt inom livsmedel och byggnation.
Tack vare biomarköranalyser från tandsten har arkeologer bekräftat att alger ingick i kosten för människor som levde i Europa för 8 000 år sedan.
Detta tyder på att dessa resurser, som idag sällan konsumeras i Europa, en gång var en integrerad del av kosten och endast senare blev marginaliserade eller reserverade för nödtider eller djurfoder, efter jordbrukets och boskapens införande. Alger kan till och med ha konsumerats i Europa tidigare än i Asien.
I det antika Grekland användes alger som väggisolering i byggnader. Träramar fylldes med alger och täcktes sedan med gips eller lera för att hålla husen varma.
Först under 1700-talet började vetenskaplig studie av alger ta fart, och under 1900-talet utvecklades kommersiella tillämpningar: livsmedelsindustrin, djurfoder, jordbruk (gödsel), textilier (färgämnen), kosmetika, läkemedel, rening (avloppsvattenbehandling).
Under 2000-talet har alger blivit ett stort forskningsämne inom bioteknik och förnybar energi som renare alternativ till plast och fossila bränslen.
ALGER OCH HÄLSA: TERAPEUTISKA EGENSKAPER
Alger används både förebyggande och terapeutiskt. Deras hälsoeffekter är många tack vare deras höga halt av vitaminer, mineraler, antioxidanter och proteiner, vilket gör att de ofta betraktas som superlivsmedel.
Förutom näringsfördelar har bioaktiva ämnen i alger visat effektivitet mot sjukdomar som hyperglykemi, diabetes, fetma, metabola rubbningar, neurodegenerativa och kardiovaskulära sjukdomar.
Bland dessa bioaktiva ämnen finns ett polysackarid som kallas alginat, som används i Stop Hemo®-produkterna. Denna produktlinje drar nytta av de bruna algernas egenskaper: deras förmåga att snabbt stoppa blödningar och främja naturlig läkning.
Vid kontakt med natriumrika kroppsvätskor som blod eller exsudat, hydreras Stop Hemo®, geleras och frigör kalciumjoner i såret. Dessa fysiska och kemiska förändringar i kalciumalginatet ligger bakom dess terapeutiska verkan.